Andlighet

L I V

2014-11-15 | Kommentarer (2)

För min egen del så känns det som jag äntligen börjar vakna till L I V på riktigt. Jag hoppas inte det är en dagsslända som flyger förbi, utan att livsglädjen som jag känner spirar, tar form, frodas och stannar kvar. Jag tycker jag förtjänar det – att leva.

Det är skamfyllt är sucka på en blogg om oförmågan att inte leva fullt ut, när människor lider i verkligheten. Människor som lever med ondska och hemskheter inpå. De är de som lider. Inte jag.

Jag önskar jag kunde känna annorlunda, som intellektet tänker. Att jag har det så bra, så i himmelen bra att jag borde dansa fram och sjunga var dag. Att jag borde hylla livet, det som jag har fått… det som jag har. Innan det är förbrukat och över. Innan dess vill jag leva. Allra helst idag.

Men jag tror, och känner, att min (eller en av mina) livsläxa är att lära mig leva. Kanske är det allas vår läxa. Att inte låta klockan ticka och dra oss mot slutet utan gå livet till mötes istället. Jag vill gå livet till mötes. Känna livet i varje steg och andetag.

Det är inget som håller mig fången, varken sjukdom eller fattigdom, inga murar och gränser – det är bara jag. Jag står i vägen för mitt eget liv och välmående.

Och de dagar jag ser mitt jag utifrån min kropp och mitt sinne så är tiden begränsad. Dagarna är räknade. Relationerna likaså. Och de dagar jag har nåden att få uppleva mitt högre jag, själen, så är allt oändligt, kärleken och glädjen och var eviga dag. Allt är fyllt av L I V, även jag och inget kan någonsin ta livet ifrån mig.

Share
 

Andlighet vs. religion

2014-10-17 | Kommentarer (1)

Det är skillnad på att vara andlig och att vara religiös, och de behöver inte ha någonting med varandra att göra. Andlighet är för mig att tro på att jag är en själ (ande) i en kropp, alltså inte bara har en själ utan är en själ. Att vi alla är själar… som just nu upplever att leva i kroppar. Och när det fysiska livet är slut så återgår vi till att vara det vi alltid är – själar. Och vi förenas som ett (oneness).

Min personlighet är intresserad av andlighet, din kanske av matematik eller mode. Det är det som är tjusningen med att vara personligheter i kroppar, att vi alla är utformade med olika säregenskaper, talanger och förmågor skilda från varandra – ingen den andra lik.

För mig känns det naturligt och sant att prata med Gud eller det Gudomliga och det är inte kopplat till religion. Det är däremot grundat i en tro i mig att jag tror att något större är skaparen av allt skapat. Som jag ser det finns det ingen början och inget slut, vi är eviga. Och den som så varsamt leder oss är den stora själsliga energin som jag väljer att kalla Gud eller det Gudomliga.

Det känns tryggt och sant i mig att jag inte är skaparen av allt skapat. Jag förstår att skaparen vill mig väl, så innerligt väl att jag kan önska och faktiskt få de mesta av mina önskningar uppfyllda, i alla fall dem som är bra för mig och inte skadar dig. Men att lägga hela skapelsen på mina axlar förmår jag inte och inte heller att föringa skapelsen – men jag fortsätter gärna vara en del av den och i synnerhet att njuta av den.

När jag påminner mig om att jag är en själ (ande) så blir livet så mycket lättare på alla sätt och vis. Jag slappnar av och känner mig trygg. Omhändertagen. Jag får någonting att vila emot. När jag vilar där tillräckligt länge eller ofta så infinner sig känslan av att vara ett med livet och alltså skaparen – ett med Gud.

Så andlighet för mig är närvaron jag bär inom mig, närvaron med min själ.

Share
 

Källan

2014-10-16 | Kommentarer (1)

KällanDrog kortet Källan (Osho Zen-Tarot) på en fråga jag ställde mig och om jag ska vara helt ärlig så satt jag med många frågor i sinnet i kväll. Och det är just det att sinnet har frågorna, de ständiga frågorna, sinnet är i sin natur frågande, tvekande, jämförande, separerande, velande (fråg-ande, tvek-ande, jämför-ande separer-ande, vel-ande). Det är skiljt från anden och givetvis är det förvirrat, tveksamt och ombytligt. Så länge jag ställer frågorna till sinnet får jag svar som jag frågar, alltså mer förvirring.

När jag låter sinnet vara som det är, ett sinne, och lämnar det där så kan jag istället tona in på Källan – sanningen. Själen, anden, det Gudomliga, the guru within, när jag vilar där finns ingen fråga kvar. För alla frågor försvinner när jag är i kontakt med källan. Jag ställer inga frågor, jag söker inga svar – jag blir ett med sanningen. Nuet. Jag är.

That’s all there is.

 

Share
 

Om själen

2014-10-10 | Kommentarer (0)

Jag fullkomligt älskar det här samtalet ifrån Malous Salong om själen. Så stort och svindlande. Jag själv är helt säker på att själen är inom oss alla, för mig är det själva L I V E T i oss. Och det är tydligt att det liv som lämnade mamma när hon dog finns kvar. För jag kan fortfarande förnimma henne, uppleva henne och fängslas av henne, precis så som Gustaf Norén beskriver musik – det osynliga som berör. Och ibland känner jag själen när jag skriver, det är som att den skriver åt mig – ger mig orden på pappret. Och  jag känner själen när jag yogar, mediterar och får deeksha. Själen, alltså livet i mig kan vara litet och förtryckt men den kan också expandera och leva fritt. Precis så mycket som jag tillåter den att få vara i mitt liv, inte bara inom mig utan genom mig och runt omkring mig.

Själen finns inom oss alla, det är min starka övertygelse. Den finns också i allt, allt är besjälat. Och själen är god, det ljusa och kärleksfulla inom oss. Det som förenar. Själen vet inga gränser, känner inga rädslor, den dömer inte – den ser det perfekta i det unika hos oss alla.

Själen är i det lilla och det stora, mikro och makro, yin och yang. Själen är i allt skapat. I allt skapande, skap – ande. Anden i det skapade. Något/någon har skapat oss och försett oss med kropp, sinne, själ (ande) – alltså liv. Kropparna må vara åtskilda, sinnet verka personligt men själen förenar oss alla – den är det eviga livet i Dig och mig och mamma.

Det är mina tankar om själen, här kan du lyssna till Gustaf Norén och Kjell A. Nordström när de beskriver själen och rädsla hos Malou efter tio.

Share
 

Sätta Gud först

2014-09-24 | Kommentarer (0)

Vad innebär det egentligen rent praktiskt att sätta gud först…..?

Jag gick med känslan av ett blogginlägg som bubblade inom mig, visste inte vilken form eller riktning det skulle ta, som jag oftast vet, men skrivivern låg där och var beredd. Men det var inte tid, vardagen hade sina bestyr, så jag stängde ner och beslöt mig för att skriva det senare. Efter bara en kort stund kom frågan; Vad innebär det egentligen rent praktiskt att sätta gud först…..? via ett meddelande på Facebook. Och när jag läste den så visste jag vad det var jag skulle blogga om nu ikväll – när tiden var kommen.

För mig är det att sätta Gud främst. Att jag släpper taget om att jag inte vet vad blogginlägget ska handla om, och inte skriver det förrens tiden uppenbarar sig och att när frågan ställs och jag känner engagemang (på tal om gårdagens inlägg) så bara vet jag.

Att sätta mig själv främst hade varit att tvinga fram ett blogginlägg utan intention och att skriva det när jag tänkt skriva det, trots att vardagen (läs: livet) ropade efter min uppmärksamhet på annat håll. Det hade varit att svara på meddelandet eller inte svara på det utan att förstå det större sammanhanget.

För mig är att sätta Gud främst att sätta Livet främst. Gud hohoar inte ner från något moln, Gud talar genom personen som skrev meddelandet. Gud är vardagen, livet som pockar på. Gud är någon som ber om hjälp. Gud är hjälpen som kommer genom någon när jag behöver den.

Till exempel med mitt arbete, jag märker på energin när jag ska ligga lågt och när jag ska slå upp seglen och färdas av vinden. Förr hade jag en tanke om att jag alltid skulle ha vind i seglen men nu förstår jag att Gud ger mig återhämtning och andrum ibland. Och som i ett andetag så slår vinden om och jag seglar mot annan riktning.

Det märks så väl på yogan, för 3 år sedan var intresset svalt. Då var det meningen att jag skulle släppa taget om Yogan och vara mamma, nybliven mamma till Izabelle. Nu är min Yoga verkligen i ropet, jag får förfrågningar om Yoga från alla möjliga olika håll. Yogan tar mig verkligen på en resa, just nu med vind i seglen.

Det som är lätt är rätt. För mig är det inte lätt att skriva klart böckerna… ännu. Jag bara vet att de kommer bli utgivna en dag. Jag vet det, för det har Gud sagt till mig – med en känsla inom mig. Men det lätta är fortfarande för mig att skriva blogginlägg, det flödar lätt från dag till dag. Utan en enda tanke om morgondagen skriver jag om vad som pockar på idag.

Guds segel

Jag har varit expert på att framtidssia. Som den coach jag var så trodde jag mycket på att jag kunde styra min framtid. Det tror jag i och för sig fortfarande, jag tror på attraktionslagen. Men det som verkligen stimulerar mig i tanken är att öppna mig och ta emot Livet, så som det kommer till mig. Till skillnad från så som jag försökt tänka ut det.

Min attraktion är att Gud (Livet) vill mig väl, allt som sker är det allra bästa, allt har en mening. Jag vet att Gud älskar mig och vill se mig må bra. Stråla! Leva! Älska! Skratta! Det har jag full tillit till. Jag vet att det är så, och inte bara för mig utan även för Dig.

Så därför känns det oerhört skönt att släppa taget och låta Livet forma sig som Gud vill. Släppa taget och låta jobben komma i den utsträckning som de ska, eller inte ska. Släppa taget om vad jag ska skriva och bara skriva det som kommer till mig. Släppa taget om hur jag ska läka mig själv och istället invänta läkningen som sker… som Gud ger.

Så för mig innebär att sätta Gud först att ställa mig själv bakom. Att jag kliver bak ett snäpp i kön och låter Gud ta första platsen. Att jag lämnar över rodret, seglen och riktningen till Gud.

 

Det betyder inte att jag lägger mig på soffan och drar något unket över mig. Tvärtom betyder det att jag står lite på tå där i dörren och kikar ner mot gatan, kikar efter vad som Gud kommer med idag. Och det betyder att jag säger Ja till Guds plan, oavsett om seglen hissas ned eller vi kryssar fram över öppet hav.

Share
 

We all meditate

2014-09-23 | Kommentarer (0)

You can do it! In fact, you already do…

 

Share
 

Själ, som i passion…

2014-09-10 | Kommentarer (0)

Du kan inte jobba med något annat än det ditt hjärta brinner för. Det vet du redan vid det här laget. Det enda du egentligen undrar över är hur kommer det att gå, vart ska det (passionen, lusten och glädjen) ta vägen med mig. Men se, det är det du kommer få se. Du ska bara fylla dig i varje stund och varje arbetsuppgift med just passion, lust och glädje och det är din motor och styrning – genom dessa finner du vägen. Inte förr. Och inte på annat sätt. Det blir stopp i maskineriet om du tar andra vägar, du blir helt enkelt sjuk. Sjuk eller bitter… eller både och.

Det är ingen destination att finna, förstå det! Det är en resa. Resan är passionen och glädjen, följ den. Du skulle väl sällan komma på dig med att boka en resa till en destination du inte vill upptäcka eller som du inte tror dig komma att njuta av, eller hur. Samma här, välj bara sådana vägar, sysselsättningar, arbeten, uppgifter som håller intresset vaket i dig. Inget annat. Bara det som ger Dig något. Och nu menar jag inte lön, karriärssteg eller status, jag menar det som fyller ditt inre med något. Det som expanderar din själ.

Savita

Share
 

40 dagar

2014-07-18 | Kommentarer (0)

40 dagar ”andlig diet” kommer jag att ge mig. Jag fick budskap om det alldeles nyss, mitt ego sa; Nooo, men när jag mediterade och länkade in, så sjöng mitt hjärta (själ) rungande; Jaaaaa! Det är inte ett dugg genomtänkt, men det känns rätt. Och är det något jag börjar bli bra på så är det att lita till intuitionen, budskapen och ingivelsen.

Så med start nu kommer jag att dra mig undan igen, fast under en längre tid. Till att ta vara på mig, så att rösten, den gudomliga inom blir än tydligare. Jag tar en paus ifrån bloggen för att förstärka mina budskap. Min väg. Mitt kall. Min passion. Mina steg. Mina ord.

Jag kommer att ägna mer tid till att meditera, be, läsa, skriva och givetvis vara med familjen och njuta av sommaren. Jag detoxar inåt… och utåt, så att jag känner mig ren och klar inför hösten. För är det något jag anar, får känning av, så är det att i höst bär det av.

Utbudet som är bokat inför hösten är:

31 aug – 1 sep  Oneness Awakening, Strömstad.

8 sep startar höstens Yoga.

11-12 okt  Oneness Awakening, Rättvik.

8-16 nov  Yogaretreat, Indien.

Deeksha på distans, kommer också att göra uppehåll.

Jag svarar mer än gärna på frågor och tar givetvis emot anmälningar, du kan nå mig på mobil: 070-559 29 50 alt mail: mail@sofianorgren.se

Önskar Dig en fortsatt strålande sommar. Jag kikar kanske in här lite kort någon gång, men i stort blir det tyst. Njut av sommaren, det ska jag göra, så ses och hörs vi snart igen ♡

Sofia Savita Norgren

Share
 

Hälsomässa

2014-05-18 | Kommentarer (0)

Familjen Norgren Hälsomässan i Smedjebacken är en oas tycker jag. Jag älskar den. Mest för alla ljuvliga människor som arrangerar, ställer ut och besöker den – så många vänner till mig. Jag har så otroligt många ljusa minnen av mina mediumutbildningar både i Smedjebacken och i Malmö, Karlstad, Rättvik och Häradsbygden (Leksand) som vi packat in oss i bilar och brummat iväg på. Så mycket äventyr, skratt och värme – magiska upplevelser. Allt detta fylls jag med i mötet med vännerna.

Jag är tacksam. Så tacksam. Jag får frågan ifrån många varför inte jag är med och jobbar. Men allt har sin tid. Det var en ljuvlig tid, men nu är familjen i fokus. Först går först. Jag inte bara litar på, jag vet, att jag är på rätt plats och att jag gör det ska göra. Just nu är det att vara mamma – Snigelmamma. Till hösten kanske det är annat.

Vi åkte iväg hela familjen på mässan. Det var så mysigt att gå med de mina där. Utav min vän Maritha som har Harmonihuset så fick jag och tjejerna (killarna vågade inte) ligga tillsammans på en filt och ta emot en trummeditation. Snacka om mammalycka att ligga där i solen med mina prinsessor till vibrationerna av trummorna. Magi!

 

Ps Jag blev så himla glad när det kom fram en kvinna till mig på mässan och sa att hon ville hälsa eftersom hon följer min blogg och uppskattar den så mycket. Åh, vad varm jag blev av det mötet!

Share
 

Guds instrument

2014-04-29 | Kommentarer (0)

När kroppen uttrycker kärlek

Ditt innersta väsen är kärlek. Du är skapad i kärlek och Du är själva skaparen och skapelsen. Du är kärlek. Din kropp är Din egen kärleksförklaring till Livet, det liv Du valt att leva just nu. Den må inte se ut och röra sig som sinnet önskar, men den är skapad till gudomlig perfektion.

Låt det gudomliga uttryckas genom Din kropp och Du fyller kroppen med kärlek. Kroppen är Guds instrument, det är kören och dirigenten och självaste tonerna är Gud. Släpper Du fram Guds toner genom Ditt instrument? Låter Du Din kropp blomma i den fulländning den är? Verka i sin kraft? Använda sina talanger? Följa sin kallelse, passion och glädje?

När Du gör det lever Du i kärlek, till Din skapare och Din skapelse. Till Livet och till Dig själv.

Tillåter Du kroppen uttrycka sin glädje, sin frihet… sin kärlek? Tillåter Du Dig själv att vara Du, att verka genom Gud?

Savita

Share