Den som dömer

2017-09-10

Fick sådan fin kommentar om mitt senaste blogginlägg när jag delade det på Facebook, en kvinna som skrev att hon upplever så mycket kärlek till sig själv att hon även älskar den delen i sig själv som dömer.

Och jag kände bara wow, självklart vill jag också acceptera och således älska den delen i mig själv som dömer mig själv. Och när jag började se till henne, hon som är inom mig, hon som dömer, så ser jag mig själv som liten. Det är en liten flicka där inne, som försöker räta upp och rätta till den delen av mig som andra ser. För den lilla flickan, hon som dömer, är bara så himla rädd – att jag inte ska bli omtyckt. Hon vill egentligen bara mitt eget bästa, hon värnar så om mig och är rädd att jag ska råka illa ut. Och hon kan (tills nu) inget annat sätt för att visa sin stora omsorg än att döma och tillrättavisa.

Så i dag fick jag ett breakthrough till min självkärlek. Jag ser inte bara allt jag dömer, jag ser också hon som dömer – och jag förstår att allt är ett rop på kärlek. Ett rop som tystnar när jag slutar döma ropet. Och ser och accepterar hon som ropar.

Share
 

2 kommentarer till “Den som dömer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *