Artiklar med etiketten ‘Kanaliserad text’

Livsuppgift

2010-08-18 | Kommentarer (2)

Din livsuppgift hittar du i dina önskningar. Du är allt redan. Du vet allt du skall veta redan. Du är i ett med källan. Du är gud. Hur Gud vill verka genom dig och din kropp. Dvs hur du och din kropp vill verka i kontakt med källan är när du går inom. Finner dina innersta önskningar. Dina innersta viskningar. Det är så du verkar i kontakt med källan. Så lyssna inåt. Lyssna till dina innersta önskningar. Lyssna till din kropp och dess behov. Du finner dina ledtrådar till din livsuppgift i dina önskningar, drömmar och i kroppen.

Allt är redan i ditt inre. Frigör dig från sinnets begränsningar och gör dig fri från dina tankar. Eller ännu hellre, låt dina tankar var drivmedlet som för dig fram. Men se till att hjärtat funnit ut vägen. Kroppen är fordonet. Och låt endast tankarna vara drivmedlet. Och se till att du tankar rätt drivmedel.

Och när du lever dina drömmar och innersta önskningar, då vet du att du är på precis rätt plats och lever din livsuppgift.

Oavsett om du försörjer dig på det eller inte. Det handlar absolut inte om försörjning och arbete. Det handlar om att du vibrerar i rätt energi. Och du kommer i rätt energi när du lever dina innersta drömmar.

Share
 

Höj ditt medvetande

2010-08-15 | Kommentarer (0)

Medvetandehöjning startar med en vilja. En vilja, en önskan att åstadkomma detta. Du uttalar en ambition att nå högre höjder. Du uttalar en önskan att bli något mer, något större än du är idag. Du uttalar önskan att befria dig från alla bojor, rädslor, förväntningar som håller dig fången. Du uttalar en önskan om att bli hel. Hel i dig själv. I full kontakt med Gud, eller om du hellre vill säga den eviga källan. Källan till allt ursprung. Källan till dig själv. Källan till allt gott. Källan till allt liv. Källan till evigt liv.

Är du villig att gå den vägen. Vägen är varken upp eller ner. Vägen är in. Inom dig finns allt du söker. Det är egentligen ingen väg. Det enda du skall gå är vägen tillbaka till dig själv. Mycket av det du sökt, har du sökt utanför dig själv. Du har sökt något bortom dig själv. Men vad du än finner så är du aldrig nöjd. För där borta finner du aldrig källan. Källan finns hela tiden inom dig. Så du behöver gå tillbaka. Du behöver vara villig att vända hemåt igen. Gå inom. Gå in. Och stanna där utan att fly. För där är källan. Och för att komma i kontakt med den behöver du stanna. Stanna i stillheten. Stanna. Stanna och vänta. Stanna trots att ditt gamla mönster kanske är att fly. Du kan bara stanna för att komma i sann kontakt. Flyr du så är du än en gång på väg åt fel håll, tar upp fel riktning. Din sanna riktning om du vill nå medvetandehöjning och få dessa sanna effekter såsom kärlek, harmoni, hälsa, balans, närvaro och lugn – då måste du stanna.

Är du villig att vända hemåt? Är du villig att stanna i ditt tempel och be.

Templet är du. Och bönen är när du uttalar din önskan om att bli hel, bli ditt sanna jag.

Share
 

Spegla dig där

2010-08-05 | Kommentarer (2)

Din andliga energi är stark. Aldrig har den varit starkare. Aldrig har den varit svagare. Du måste inse att du alltid och för alltid kommer att vara i den. Så sök inte. Sakna inte. Känn ingen tomhet. Känn ingen avsaknad.

Din andliga energi är Du! Du är sann. Du är äkta. Du är utav den kosmiska källan. Du är självaste källan. Du har aldrig klivit ur den. Du kan aldrig komma tillbaka till den. Du är den redan. Du har alltid varit den.

Avsaknaden, om du känt den emellanåt är en illusion som ditt sinne gett dig. Du är inte ditt sinne. Du är inte dina tankar. Men du är för alltid källan.

Så sök dig tillbaka inåt. Sök vart du vill. Bara du söker inom. Sök där inte sinnet finns. Dvs sök inte bland dina tankar och föreställningar. Koppla ur hjärnan och sök utan dess surr runt omkring.  Sök i tystnaden. När sinnet tystnat kan du höra bruset från källan. Som om du lyssnar till forsen som flödar.

Din källa flödar av livskraft. En oändlig energi. Oändlig. Dvs att den aldrig sinar, aldrig tar slut. När du väl hittat tillbaka in till källan så är du i ditt livsflöde och du känner din livskraft. Den kraften är så stark att den pulserar i hela din kropp. Din kropp är bara till låns, men tack vare din livsenergi så pulserar din kropp. När kroppen är klar, så forsätter din eviga källa, ditt sanna jag att pulsera av livskraft i all evighet.

Så snälla du, känn ingen avsaknad. Känn ingen ängslan. Inse att du bara är ljus. Inse att du redan är det du söker. Inse att du är helt fulländad som du är.

Och om du inte ser det. Så ta en spegel och spegla dig i ditt inre. Djupt där inne i din vackraste ädlaste kärna – spegla dig där och du skall finna det du söker.

Share
 

Kanaliserad text

2010-07-04 | Kommentarer (0)

… i bloggform med ett nytt inlägg varje dag – rekommenderas att läsas från början

Savita

Share
 

Smid din framtid

2010-06-14 | Kommentarer (2)

Din lyckas smed är du . Du avgör din framtid. Du avgör din nutid. Du accepterar din dåtid. Du har alla verktyg som du behöver inom dig. Inget skall dig saknas, du har allt du behöver. Sök alla svar inom. Sök alla lösningar inom. Sök alla verktyg inom. Sök din sanning inom.

Inom dig är du i gudomlig kontakt och allt någon annan kommit i kontakt med kan också du komma i kontakt med. Ni tar kontakt med samma källa. Ni har samma damm till källan inom er.

Så inspireras av andra och se vad andra funnit i den gudomliga källan och vet att du kan finna samma sak. Du kan finna precis vad den har funnit. Du kan inspireras av andra, men du skall alltid komma ihåg att söka inom dig.

För du kan aldrig ta ifrån någon annan vad den funnit. Du kan aldrig komma till källan någon annan väg än genom dig själv.

Så vart du än beger dig på denna jord och letar, så kom ihåg att det du söker finns inom.

Smid din framtid med lycka och smid den i din egen vackra smedja och med dina egna verktyg. Smeden behöver elden. Och elden finner du inom. Den tänds via att du tillför syre. Så andas och ta kontakt med din eld. När elden brinner kan du smida. Andas och tänd din eld.

 

Share
 

White Eagle

2010-05-18 | Kommentarer (1)

Det är flyktens ande vi vänder oss till – friheten att bäras upp av det som inte kan ses. När den unga örnen lämnar sitt näste för första gången litar hon på att luften kan lyfta henne, att den kommer att bära henne och att den kan föra henne varhelst hon önskar flyga. Hon har ingen anledning att tro att luften ska göra detta, men hennes instinkt säger henne att så är fallet. Hon har levt sitt liv med benen i nästet, på klipporna.

Örnen hade ingen anledning att tro att hon skulle vara utom fara när hon kastade sig ut. Och ändå tog hon steget ut i luften, ut i solskenet; och se på henne nu, hon fann en frihet och en styrka och en elegant skönhet som hon inte visste att hon ägde.

Du är där. Solskenet i det som inte kan ses signalerar åt dig att hoppa.

Du har ingen anledning att tro att du kommer att skänkas friheten i luften snarare än att störta mot marken, men din tro säger dig att så är fallet. Du har verktygen. Du har vingarna. Du har den milda vinden. Vad mer väntar du på? Väntar du på att bli gammal där du står på din klippas kant och tänker att detta är allt som livet har att erbjuda? Vi i ljusets tempel finns där som stöd för dig; vi säger att du har blivit tillräckligt gammal. Det är dags att ta språnget in i ljuset, utan att veta mer än du redan vet, för ur den tillitens handling föds all kraft. Den föds inte förrän du tar språnget.

Så vi ber dig att breda ut dina silvervingar, leda med ditt hjärta och kasta dig mot himlen. För himlen kommer att fånga dig och bära dig till okända universum.

Jonette Crowley – Örnen och kondoren

Share
 

Savita

2010-05-09 | Kommentarer (0)

Tipsar om min nya blogg – Savita

Share
 

Villighet

2010-05-08 | Kommentarer (2)

Villigheten att ta emot livet börjar med att du erkänner livet.

Erkänner att det faktiskt finns ett liv att leva. Ett annat liv än det liv du är van vid. Ett annat liv än det du är uppfostrad till. Ett annat liv än du föreställt dig. En annan jord än du sett. Ett annat paradis än du drömt om. En annan människa än du lärt känna. En annan trygghet än den du är van vid. En annan tanke än den du brukar tänka. Ett annat ord än det du använder. Ett annat synsätt än du är van att se. En omställning som helt vänder på allt du tidigare trott.

Det är att med villighet bejaka och ta emot livet!

Vänd på allt du tidigare trott. Om allt varit svart. Se det i vitt. Alla rädslor vänd dom till glädje och tacksamhet. Allt du gjort, sluta göra det eller gör något helt annat. Allt du trott, ifrågasätt det. Är det sant? Hur kan jag veta det? Vem säger det? Sant för vem? Sant för mig, eller sant för någon annan?

Hur kan jag veta att helvete är i jordens inre och är mörkt och farligt? Vem säger att paradiset finns i himlen och är bra?

Livet pågår för fullt och ingen är vi som tar del av det. Du kan börja idag genom att göra annorlunda än igår och känna livet börjar pulsera inom dig. Du kan börja idag och gå till spegeln och se allt det vackra gud har skapat. Vem är du att se ner på guds skapelse? Älskar du gud med hela ditt hjärta så älskar du även dig själv till fullo. Hur kan du göra annat? Vem är du att bedöma och kritisera guds skapelse?

Var villig idag att ta del av livet till fullo. Se dig i spegeln som en mor ser på sitt nyfödda barn, se allt det vackra gud skapat och inse att du är en ängel som vandrar här på jorden. En ängel av kött och blod som pulserar av liv. Du vandrar på liv, en livfull energifylld planet.

Var villig idag att se Livet för vad det är!

Share
 

Kära Urmoder

2010-05-06 | Kommentarer (3)

Tidernas UrModer är Moder Jord. Hur länge har hon egentligen levat? Vem är hon? Vem är jag som vandrar på henne? Vad vill hon egentligen att vi skall göra vi människor? Hon är vår UrModer och ändå kan vi inte förstå att ta henne tillvara. Hur tar man tillvara en UrModer som fött upp oss alla i generationer i evigheter? Hur många evigheter har vi vandrat på hennes varma barm? Hur många barn har hon uppfostrat? Hur många har hon försörjt med omvårdnad och kärlek? Hur många är vi i syskonskaran? När skall vi finna varandra som syskon, som kött och blod? När ska vi vårda vår UrModer som den gamla trygga kärleksfulla mor hon är?

När ska vi ta oss an henne och vyssja henne ömt som en gammal vis gumma. Vi kan inte bara lämna henne att tyna bort och dö. Förtjänar hon inte ett vackrare avslut än så. Förtjänar hon inte allas våran kärlek och ömhet. Förtjänar hon att tyna bort och dö ensam och utelämnad från oss alla.

Vi är så många som är hennes barn. Vi kanske alla är hennes barn. Vi har alla burits av henne fram. Vi har alla fått mat ifrån hennes barm. Vi har alla tryggt lekt med hennes leende som stöd. Vi har alla skrattat, ramlat, busat och röjt i hennes vackra famn.

Famnen har alltid varit öppen. Aldrig har hon lämnat oss vid dörren. Aldrig har hon frusit oss ute. Alltid vårdat och ömmat, visat oss sol och skydd.

Vår UrModer tynar bort. Vår kära UrModer lämnar vi i ensamhet utan något stöd. Vår kära UrModer tynar bort och vi ser alla på. Hennes död närmar sig och ingen finns där. Ingen ser. Ingen gör. Det ingen berör. Hon är ensam. Hon är kall. Hon är övergiven. Hon är utelämnad.

Vår UrModer som alltid beskyddat och älskat oss så som vi är, henne lämnar vi och låter urarta i misär.

Var är vår moral? Var är vår Kärlek? Var är vår värme? Vart är vårt stöd och vår ömhet? Allt hon lärt oss vad kan vi göra med den kunskapen?

All kärlek hon alltid gett oss, kärlek i överflöd, hur kan vi ge den tillbaka?

Kära mor – jag älskar dig!

Share