Artiklar med etiketten ‘Oneness’

Love yourself

2013-06-19 | Kommentarer (0)

When you love someone you are actually seeking to love yourself…

Sri AmmaBhagavan

Share
 

Andlighet

2013-06-18 | Kommentarer (0)

Sri AmmaBhagavan om Andlighet

Vi behöver alla förstå och inse att andlighet inte existerar på det sätt som vi kanske föreställer oss. Andlighet innebär inte en alternativ typ av livsstil, att leva ditt liv på ett särskilt sätt gör dig inte andlig. Om du väljer att leva ditt liv på ett annorlunda sätt, har du valt en annorlunda livsstil, det är allt. En livsstil med färre behov, färre önskningar, färre bekvämligheter, färre njutningar, det gör det inte mer andligt. Det är helt enkelt en annan livsstil.

Andlighet är inte en alternativ livsstil, utan att leva i sig. Om du upplever livet är du andlig. Om du kan relatera till andra människor är du andlig. Om du kan känna samhörighet med andra människor är du andlig. Om det finns frihet i dina relationer är du andlig. Om du kan acceptera dig själv som du är. Om du är bekväm med dig själv och vad du är. Om du väljer att leva en annorlunda slags livsstil, är det helt OK. Ett liv i tystnad, enkelhet och med färre önskningar och behov. Men om du inte kan relatera till andra, känna samhörighet med andra, om du inte kan acceptera dig själv för vad du är, är du definitivt inte andlig. Du kan vara väldigt påläst i andlighet och filosofi. Du kan be och meditera regelbundet. Du kan leva väldigt strikt. Det gör dig inte andlig. Det handlar inte om vad för slags liv du väljer att leva, utan hur du är. Du kan vara en affärsman, en miljardär. Du kan vara en skådespelare i Hollywood, en atlet, du kan vara en lärare, en dansör, en konstnär, du kan vara vadsomhelst.

En gång fick Bhagavan frågan av en sökare, ”Vad anser du, Bhagavan, vara ett av de viktigaste koncepten med Oneness?”, även om det inte är ett koncept, men det var så han formulerade frågan. Bhagavan sa, ”Jag skulle säga att det viktigaste är att vara sig själv”. Det kan låta väldigt simpelt eller obetydligt jämfört med att bli upplyst, eller upptäcka din sanna gudomliga natur, eller att veta att du är den eviga anden. Det kan låta väldigt vardagligt jämfört med alla dessa uttalanden. Men det är egentligen allt vad det är. Om du är dig själv, finns det inget bättre än det. Det är då som världen omkring dig är säker. Det är då som du inte utgör något hot för någon annan, när du är dig själv. När du är dig själv slutar du att klaga. När du försöker att bli något som du inte är, kommer du att döma dig själv och världen.

Share
 

Be present!

2013-06-17 | Kommentarer (0)

If you have life… you have purpose!

Share
 

We are all one

2013-06-16 | Kommentarer (1)

Funderar på om Jim Carrey varit på Oneness University, skulle inte förvåna mig… efter att ha hört honom här.

Share
 

Right for me

2013-06-13 | Kommentarer (0)

Work to make yourself the right person for you.

Oprah

Share
 

Blessing

2013-06-09 | Kommentarer (0)

Tack för Din närvaro vid kvällens Oneness Blessing, det känns som alltid starkt, meningsfullt och närande för mig. Det är ju trots allt jag inte jag som ger, jag får också ta emot. Ikväll var vi 67 stycken som deltog, inkl 4 katter och 1 hund. Kortet (budskapet till den som önskar) som jag drog var ett Insiktskort från Kristina Wennergren och jag häpnas över att det var samma budskap som vi fick den 12 jan.

Namaste

Det finns ingen ensamhet, endast ensamhetsmentalitet.

När jag är intonad till den gudomliga vägledningen kan jag inte känna mig ensam mer. Den som tror på ensamhet skapar detta i sitt liv. Den som lever med insikten att accepterandet av en inre gemenskap skapar samvaro även i det yttre livet; förändrar därmed hela sitt sätt att se på tillvaron och alla de dagliga svårigheterna och problemen.

 

Share
 

Döden

2013-06-09 | Kommentarer (4)

Dödsångest kan jag verkligen relatera till, jag tror den har jagat mig sedan jag var liten. Har alltid varit rädd för döden, tystnaden, tomrummet, det mörka… det totalt nattsvarta. Ensamheten och vetskapen att det finns ingen återvändo, allt är borta. För all tid.

Funderar kring vad som gjort mig så ofantligt rädd för döden. Kan det vara min egen nära-döden-upplevelse när jag föddes och hade svalt massa fostervatten. Eller är det övergivenheten i kuvösen. Eller har jag intuitiv och känslig som jag är blivit präglad redan som barn av andras dödsrädsla och sorg.

Det eviga livet, vet jag finns. Jag har upplevt det själv fler gånger, att jag färdas genom tid och rum. Sett kroppen ligga kvar och ändå haft en total enhet med något annat, något mycket större än kroppen. I dessa upplevelser har jag verkligen vetat att kroppen är som ett klädesplagg vi lånar det här livet, att livet självt, själen är det som fyller kroppen med liv. Kroppen har inget liv utan själ. Det är själen som är livet. Det har jag känt dessa stunder, att jag är livet och jag lever för fullt, även utan kontakt med kroppen.

Och så alla sittningar och seanser med människor där jag som medium fått kontakt med anhöriga från andra sidan. Jag har utan vetskap om människan framför mig kunnat berätta om t ex modern som gått bort, vad hon jobbade med, hur hon dog, när hon dog, vad som intresserade henne, hur hon var. Jag har beskrivit hus, husdjur, bilar med massa detaljer. Jag har fått sett genom deras ögon, lyssnat till deras ord, känt deras upplevelser. Människor som har dött har ”berättat” allt detta för mig så att jag kan berätta det vidare till den anhöriga. Det är för mig lika ofattbart varje gång. Jag är ödmjuk inför det jag upplever och med full respekt för min gåva, att prata med andar.

Jag vet att det är så, jag bevisar det genom kommunikationen med dem varje gång – livet är förevigt, det är ingen som dör. Jo, kroppen dör (egentligen transformeras den till annat, allt är energi) men allt annat lever kvar. Personlighet, humor, uttryck… allt. Och de har det oerhört bra, sorger, besvär, lidande och allt annat mänskligt försvinner. Kvar finns en frid och ett lugn.

Jag har nu börjat genomskåda min illusion av dödsångest, ångest för mig sitter vare sig i själen (hjärtat) eller kroppen utan i sinnet (huvudet). Skulle jag leva utan sinnets propaganda så skulle jag troligtvis vandra runt fullt belåten med livet och kroppen skulle vara frisk eller ges förmågan att läka i mångt och mycket själv. Men med sinnet fullt påkopplat så spelas olika scenarion upp, om och om igen. Skrämselpropagandan är hög eftersom sinnet till sin natur lever av rädsla, separation, konflikt, kontroll. Sinnet är livrädd för döden, så himla rädd att det låter livet gå till spillo varje dag, fullt upptagen med att spela upp dessa scener. Sinnet rädsla är sann, för är det något som dör så är det det. När vi dör finns inget rädsloprogram kvar, det finns bara frid, glädje, harmoni och kärlek. Bortom döden inser vi att vi alla är ett, vi alla är förevigt och allt är gott. Egentligen behöver vi inte ens dö för att upptäcka det, vi kan vakna upp redan idag genom att se sinnet som det skådespel det är och istället uppleva det egentliga livet som är precis här, just nu.

Jag började leva det livet nere i Indien i höstas. Jag minns hur jag gick min tionde dag på Oneness University och kände sådan glädje till livet. Jag kände att jag kunde dö, där och då, mitt liv var totalt. Det fanns inget mer att önska. Jag var i full tillfredsställelse. Den känslan infann sig efter en djupgående process med att just möta det jag fasade som allra mest, dödens nattsvarta tomrum. Jag minns att jag gick ensam rakt ut i det…

Sinnet spelar fortfarande upp sina program om dödsångest och annat det mässat hela livet att jag är rädd för. Nu vet jag att det tillhör sinnets natur. Nu låter jag det vara som det är. Det finns inget att förändra. Till och med det skrämda sinnet är som det ska. Jag lutar mig tillbaka och lyssnar ibland. Men oftast ler jag bara inombords till all fantasirikedom jag har tillgång till och låter mig bäras vidare av livets verkliga magi.

I didn’t come here of my own accord, and I can’t leave that way.
Whoever brought me here will have to take me home.

Rumi

Share
 

Deeksha på distans

2013-06-09 | Kommentarer (2)

Söndag 9  juni l kl 21.50-22.00

Förbered dig 5-10 min innan genom att sätta dig skönt tillrätta, du kan tända ljus och sätta på någon rofylld musik. Om du önskar ber du i ditt hjärta om en intention just för Dig med deekshan (alltså inget du behöver uttala till mig eller ngn annan, utan en medveten bön i ditt hjärta).

Jag förbereder mig på samma vis och skickar deekshan via min intention och det gudomligas närvaro kl 21.50-22.00. Efteråt kan du avsluta med att ligga ner i Savasana (ligga på rygg) och vila. Fyll hjärtat med tacksamhet till det Gudomliga som verkar i Dig och i oss alla 

Önskar Du ta emot deekshan så skicka mig ett mail, sms eller skriv här nedan i kommentarsfältet (innan kl 21.30, sedan börjar jag förbereda mig) så tar jag med dig i min intention. Du kan också begära att få gå med i Facebook-gruppen: Oneness Blessings with Savita för att ta del av alla tillfällen och även anmäla din medverkan. 

mail: mail@sofianorgren.se

Share
 

My happiness

2013-06-05 | Kommentarer (0)

My happiness

Share
 

Happy paus

2013-06-05 | Kommentarer (0)

Det är stor skillnad på mig nu mot förr. Då hetsade jag upp mig och oroade mig för det mesta som skulle komma, vardagligt som speciellt. Jag slukade energin i förskott och höll uppe farten för att inte känna att reserverna var slut. Nu lever jag i det, det som är, vad som. Upplever inget som tycks oroa mig nå längre även om sinnet gnager på så känns inte oron i kroppen på samma sätt som då. Jag finner frid i det mesta, dammsugning, matlagningen som sker två gånger per dag, handling, tvätt… jag bara gör och är. Förr gjorde jag och led, trätade och önskade mig något annat. Nu gör jag och känner mig tillfreds med det som är, vad det än må vara.

De senaste dagarna har energin varit låg, jag känner mig trött. Jag boostar på lite extra med blutsaft, stärkande smooties och grönsaker, för att inte nämna bra fett som olivolja och linfröolja. Annars låter jag det vara som det är, jag accepterar att jag är trött, dammsugaren får stå kvar i städskåpet och jag passar på att vila när tillfälle ges… precis just nu faktiskt, eftersom Izabelle sover middag och barnen är i skolan.

Vila i städning

Happy paus

Share