Tidningen FalunBorlänge

2010-12-18

Jag blev så glad när chefsredaktören för Tidningen Falun Borlänge tyckte min text var tänkvärd inför julen och valde att ta med den i decembernumret.

Vit jul till barnen

Jag har vuxit upp väldigt skyddad från alkoholens missöden. Mina föräldrar drack väldigt sällan och oerhört måttligt. Jag minns bara ett tillfälle då jag sett dom berusade. Och den gången tyckte jag det var riktigt obehagligt. Trots att jag då var tonåring var det otäckt att se personlighetsförändringen. Det var den som skrämde mig mest.

Jag har oerhörd respekt för alkoholen. Respekt för beroendet den kan framkalla. Respekt för omdömet som den trollar bort. Respekt för vad det borttappade omdömet kan orsaka för konsekvenser. Och jag har som tur var anammat mina föräldrars beteende med alkohol, dvs sällan och måttligt.

Anledningen att jag vill skriva om alkohol är att jag tror det är många barn som far illa av sina föräldrars drickande, och nu menar jag inte enbart barn till alkoholister. Nej, jag menar även barn till dig och mig. Jag tror att våra barn också far illa när vi dricker. Jag tror inte jag var unik som barn med min rädsla för vad alkoholen gjorde med dom vuxna. Alkoholen gör oss förändrade och den, om än lilla förändringen kan skrämma och oroa barnen. Jag säger inte att det är så. Jag bara minns att det var så för mig när jag var barn. Jag var rädd för människor som var berusade.

Jag minns min lite väl vilda tonårstid med revolt och frigörelse. Jag minns min dragning till de lite coolare gänget och folkölen vi kom över till helgen. Och hur vi sedan fick smyga med vårt eget alkoholintag, förutom dom kvällar vi kunde vara inne och värma oss. Och de enda ställen vi utan hemlighet kunde öppna upp vår folkölsburk var hos kompisar vars föräldrar också drack. Jag minns många tonårsfester med kompisens berusade föräldrar i rummet intill. Jag var iklädd en cool tonårsdräkt med svarta kläder, trasiga jeans och svart färg som väl dolde mina ögon. Inte ville jag avslöja flickans rädda blick där innanför, inte ville jag visa min oro och ångest. Och mest rädd var jag för att avslöja min hemlängtan efter mamma. Utåt sett var jag en cool och stöddig tonårstjej, men innan för det svarta trasiga skalet dolde det sig en liten sparvunge som darrade svagt. En sparvunge som fortfarande darrar av obehag när människor tappar omdömet och dricker sig alltför berusade.

Och sorgligt nog verkar berusningen gå i arv. Att det tyvärr ganska ofta är just de barnen som vuxit upp med föräldrar som druckit, som nu själva har en törstig inställning till alkoholen. Och därför är jag så tacksam att jag fortfarande har kontakt med den där rädda flickan inom mig. Hon påminner mig om vilka känslor ett barn kan ha till alkohol. Hon håller mig medveten och hjälper mig att göra mina val, som innebär att dricka sällan och måttligt och aldrig vara berusad i närheten av barn.

Jag hoppas ni är många därute som väljer en vit jul, för kom ihåg att julen är barnens tid – och kom ihåg att även en tuff tonåring är ett barn.

Kan vi inte hjälpas åt och låta våra barn få fortsätta att vara barn.

Share
 

Kommentarer till “Tidningen FalunBorlänge

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *